Tappade leksaken ner i trappan... Hmm hur göra nu?

Jaa! Så här gör jag!!

Grinden sitter alltså ett trappsteg ner, eftersom det är en kant i vägen. Han brukar slänga ner saker där och sen sitta och fundera på hur man gör för att få upp dom. Han kom på det!!! Mammas älskling.

Är ett bra medel på många sätt, men jag blir så ledsen över att behöva ta det igen.. En ganska stor dos också… Bara för att kunna sitta still utan att stöna som en gris hela tiden. Gå nerför trappan utan att låta som om jag håller på att föda barn…. Och detta ska man vänta ut… Det kan ju opereras men man väntar alltid i några månader innan man gör något. Månader!!!! Trodde jag skulle trilla av stolen när läkaren sa det idag. Men det är klart, blir det värre får man göra det akut, sa han sen. Kan det bli värre!???!! Alltså, det låter så gnälligt när jag skriver om det hela tiden, men jag kan tala om helt ärligt att jag har väldigt hög smärttröskel. Jag säger verkligen inte mycket när det gör ont. Men det här? Suck pust och stön…. Ska försöka att inte fastna i smärtan och skriva om något roligare istället, jag lovar.

Vad ont jag har idag!! Diskbråck i nacken är inte att rekommendera… Skriver mer senare om det lättar lite grann.