En mur av stål och ett hjärta av bomull

Snobben väntar på att få gå in..

Vi kom faktiskt ut idag!! Helt underbart! Det tog ju till kl tre innan kroppen var igång så jag kunde genomföra det, men oj så skönt det var. Det är så himla värt det när man väl fått på pajsarn alla kläder, hundarna alla koppel, fått ner pajsarn i vagnen, fått på mej själv lite kläder och tagit mej ut genom dörren. Sen ut genom grinden med vagn och tre hundar, sån tur att S är lös här hemma, går bara kopplad på stan.                         Han är ju kastrerad, men det gjordes så sent i livet, vid åtta års ålder att alla känslor finns kvar liksom (På grund av grava prostataproblem gjordes det i höstas)

Var tyvärr tvungen att ta bilen de två milen till stan också, duvorna och hönorna hade slut på mat och så var mjölken slut här hemma. Är inte förtjust i att åka alls, men sånt är ju livet!! Dottern fick vara barnvakt en stund, det händer ju inte så ofta, men ger man inte sina barn lite förtroende ibland så får de ingen självkänsla. Hon klarade det galant!! Hon är ansvarsfull för att vara tolv år bara.

Nu blir det kyckling i ugn, med kyckling i ugn,,, Low carb, mycket bra och gott!!!