Tänk att man aldrig ska vara nöjd va? Den här veckan har han jobbat så otroligt mycket och långa dagar!! Vissa veckor är det knappt att han har jobb så det räcker till en vettig lön (han har timpenning med fast anställning) och så kommer det sådana här veckor med 15-16 timmar per dag! Ska ju vara 12 egentligen, men så kan det ju bli ibland, väglaget är ju inte det bästa heller. Visst blir det gott i lönekuvertet, men jag har rätt att sakna honom ändå!! Men visst, det är ju lättare att gråta i en Ferrari än i en gammal Volvo, det kommer man ju inte ifrån, även om pengar inte är allt..
På tal om det stannade jag på en av de smala vägarna på hemvägen idag, där det stod en stackare med bilen i diket. Han hade redan ringt frugan sa han, men fy, han hade mött en bil som inte höll åt sej det minsta lilla och det händer bara för ofta på de här småvägarna!!! I valet att krocka eller lägga sej i diket är ju valet enkelt. Men bilen stannade inte ens en gång. Vilket folk det finns va? :O